Vår resa - del 11

Jag vill börja denna del av vår resa med att säga att mycket av det som kommer nu är äkta dagboksinlägg som jag skrivit under tiden allt har pågått. Jag kommer, om det behövs, att lägga till anteckningar som kan förklara eller dylikt om jag känner att det behövs. Är något otydligt så får ni absolut ställa frågor, antingen direkt här i inlägget eller privat. Jag har absolut inget emot att prata om detta och jag skäms verkligen inte för att jag sagt och gjort vissa saker som många säkert inte kan förstå då de inte själva varit i vår situation. 

Jag har inte redigerat något alls för att skydda mig själv. Däremot så har jag tagit bort delar som kan vara känsliga för andra, eller kanske saker som andra inte vill att allmänheten ska få veta. Många gånger har jag bara skrivit en initial, då är det för att personen inte vill bli nämnd i bloggen, något jag vill att alla accepterar. Jag kommer att hålla samma initial för samma person genom hela resans gång. Initialerna kommer inte att ha något med den verkliga personens namn att göra, utan kommer endast att utgå från när personen nämns. Första personnamnet som är borttaget kommer att få initialen A, nästa kommer att få B och så vidare. Jag hoppas att det inte ska ge allt för mycket besvär för er läsare. 

Jag hoppas också att ni kan bortse från eventuella stavfel, syftningsfel och liknande. Jag har redigerat bort en del, men jag vill inte ändra för mycket då det många gånger speglar hur jag känt i situationen, när orden bara rinner ur mig och tårarna gör det svårt att se. Då kan det vara svårt att bry sig om hur språket låter.

 

 

2016

 

Nytt år! Nu jävlar ska vi bli gravida!!!
 

 2016-01-01

Inget förutom lite rosa än. Måste vara röd blödning, men imorgon ska det förhoppningsvis vara igång. Nervös igen, vill detta såå gärna! Kände mig så dum idag, min kusin berättade om en som gjort ivf och jag fick låtsas att jag inte redan visste allt man går igenom i alla stegen och så. Och så frågade de om vi hade pratat om det, speciellt när det eventuellt kommer vara svårt för mig (hon vet att jag har PCO). Jag är ganska van vid att folk frågar, men var nog lite ur balans när vi precis pratat om ivf, så var nog inte lika bra på att ljuga som i vanliga fall (eller iallafall undvika sanningen), men hoppas att ingen märkte det! 

Håller verkligen tummarna att jag kan ringa in imorgon, och att jag får positivt besked! 

 

2016-01-02 07.30

Har nu ringt in. Efter åtta lär de ringa tillbaka. Hoppas hoppas hoppas att jag får börja! Har ont i magen och mår illa av nervositet just nu!! Kan inte alls somna om som jag hoppats, hur trött jag än är! Åhh, ring snabbt och bekräfta start!!

 

2016-01-02 10.30

Yaay, nu ringde de och vi får börja!! Börjar spruta på måndag, ultraljud på fredag. Åhh, är så fruktansvärt nervös igen, det är ett så konstigt skede detta, man är hoppfull och det är skönt att man får komma igång, samtidigt som man är rädd, tänk så funkar det inte denna gången heller, detta är vårt andra försök, om vi inte får några befruktade ägg denna gången, hur ska det då gå, då är vi inne på sista omgången utan någon insättning. Och så vidare spinner tankarna på. Måste försöka fokusera på ett steg i taget! ❤️

  

2016-01-04 - sprutdag 1

Då var vi igång igen. Första sprutan tagen för denna omgången. Allt gick bra med den nya medicinen, Gonal-F tas på samma sätt som Pueregon, så det var enkelt att komma igång. Fredag är det dags för ultraljud, blir spännande att se skillnaden denna gången kontra förra. Håller tummarna att detta ska gå vägen!

 

 Mitt stimuleringsprotokoll för försök nummer 2. Jag skulle börja med en dos av Gonal F på 125 och efter tre dagar gå ner på 112,5. Detta för att minska risk för överstimulering,
 
 

Kommentar

Info om Gonal F från FASS 

GONAL-f innehåller ett läkemedel som kallas follitropin alfa. Follitropin alfa är en typ av ”follikelstimulerande hormon” (FSH), som tillhör hormonfamiljen ”gonadotropiner”. Gonadotropiner är involverade i fortplantning och fertilitet. 

Vad GONAL-f används för

Hos vuxna kvinnor används GONAL-f:

för att hjälpa till att frigöra ett ägg från äggstocken (ägglossning) hos kvinnor som inte har ägglossning och som inte svarat på behandling med ett läkemedel som kallas ”klomifencitrat”.

tillsammans med ett annat läkemedel som kallas ”lutropin alfa” (”luteiniserande hormon” eller LH) för att hjälpa till att frigöra ett ägg från äggstocken (ägglossning) hos kvinnor som inte har ägglossning på grund av att deras kropp producerar mycket liten mängd gonadotropiner (FSH och LH).

för att hjälpa till att utveckla flera folliklar (varje innehåller ett ägg) hos kvinnor som genomgår assisterad befruktning (åtgärder som kan hjälpa dig att bli gravid) såsom ”in vitro-fertilisering”, ”gametöverföring till äggledare” eller ”zygotöverföring till äggledare”.

 

Hos vuxna män används GONAL-f:

tillsammans med ett annat läkemedel som kallas ”humant koriongonadotropin” (hCG) för att främja produktion av sperma hos män som är ofruktsamma på grund av låg nivå av vissa hormoner.

 

 

2016-01-05 - sprutdag 2

Jobbigt idag. Pratade med lillebror i telefon och tydligen är Lina i vecka 11, ungefär lika långt gången som jag hade varit om vårt första försök lyckats. Det gör så fruktansvärt ont att veta att vi kunde varit där. Sjukt jobbigt när "alla andra" får och inte vi. Hatar mina egna tankar just nu, för det var ju jag som skulle vara först, jag är äldst, det är inte rättvist! Och det är så skumma känslor, för samtidigt är jag ju glad att jag blir faster för första gången, men samtidigt skulle mina föräldrars första barnbarn vara mitt barn!! Faaaaan alltså!!

 

Kommentar

Jag funderar mycket över detta fortfarande. Hur tudelat allt kan vara i IVF-karusellen. Hur lycklig jag var för att jag skulle få bli faster, att en liten bebis skulle komma in i familjen. Samtidigt som jag hade så fruktansvärt ont i hjärtat över att det inte var vår bebis som skulle komma. Att det inte fick vara jag som fick dela med mig av nyheten och hur det inte fick vara jag som fick vara ”först”. Jag vet fortfarande inte varför det var så himla viktigt för mig att vara först, men jag kommer ihåg att det verkligen var det. Jag kommer också ihåg de sjuka känslorna av skam som kom varje gång jag kände avundsjuka eller ledsenhet över att min fina brorson skulle komma. Hur sjutton kunde jag ens tycka det var jobbigt? Samtidigt förstår jag såklart att det var en stor sorg för mig, det blev ännu mer påtagligt att jag inte var den som var gravid och skulle få en sjukt efterlängtad bebis. 

 

2016-01-05 kväll

Andra sprutan tagen. Går så himla bra att ta sprutor nu, känns som att jag är inne i det, trots att det var cirka två månader sen sist! Hoppas verkligen att det ska gå mycket bättre denna gången, finns verkligen inget jag hellre vill! ❤️❤️❤️

 

2016-01-06 - sprutdag 3

Är lite nojig att jag inte får i mig all medicinen eftersom jag får en droppe på magen när jag drar ut sprutan och en droppe på nålen också. Hoppas det är okej. Får fråga läkaren på fredag så att det är okej. Har iallafall inga biverkningar direkt, måste kolla när de kom för den förra sprutan. Tycker det ska bli intressant att se hur skillnaden är jämfört med den förra gången. Har fått VUL en dag tidigare än sist, tror det är för att denna medicinen ska vara effektivare, något som kanske inte alltid är så bra när man har PCO. Men vi får se vad de säger som sagt. Är så nervös för allt. Det är iallafall skönt att jag vant mig vid att ta sprutorna, men jag är sjukt nervös för Ovitrellen jag ska börja med imorgon, den är utan tvekan den värsta sprutan! Men det ordnar sig utan tvekan, fokus på målet så kan man gå igenom allt! 

 

2016-01-06 senare

Kände första knipandet i äggstockarna idag. Borde betyda att äggen redan börjat växa lite. Håller tummarna att allt ser bra ut i övermorgon! 

 

2016-01-06 natt

Svårt att sova, har fått huvudvärk som med all säkerhet är biverkning, då det inte finns någon annan anledning till huvudvärk. Nu är alltså biverkningarna igång igen. Huvudvärk var en av de biverkningar jag hade mest av sist, men då var jag inte säker på om det verkligen var biverkningar eller det var på grund av för mycket pluggade. Det kan jag med säkerhet säga att det inte är nu! 

 

Bilder från denna tiden

 Tittade på tv-serier typ alltid. Enda sättet att försöka glömma lite vad vi gick igenom.
 
På alla bilder från dessa dagar ser jag så sjukt butter ut. Detta var tydligen ingen rolig tid!
 
Sjuk kass bild, men jag började köra yoga under denna tiden för att försöka få kroppen att må bra.
 
 
Tack för att ni tagit er tid att läsa såhär långt. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med när jag berättar om vår resa.
Och var inte rädda att höra av er om ni undrar över något, eller vill dela med er av era egna historier eller kanske bara har en tanke eller åsikt. Jag blir så himla glad när jag får höra från er.
 
 
 
 
Resan, Sofies essens | IVF, IVF - Försök 2, IVF - Mellan försök 1 & 2, Resan 2016 | | Kommentera |

Vår resa - del 10

 

Jag vill börja denna del av vår resa med att säga att mycket av det som kommer nu är äkta dagboksinlägg som jag skrivit under tiden allt har pågått. Jag kommer, om det behövs, att lägga till anteckningar som kan förklara eller dylikt om jag känner att det behövs. Är något otydligt så får ni absolut ställa frågor, antingen direkt här i inlägget eller privat. Jag har absolut inget emot att prata om detta och jag skäms verkligen inte för att jag sagt och gjort vissa saker som många säkert inte kan förstå då de inte själva varit i vår situation. 

Jag har inte redigerat något alls för att skydda mig själv. Däremot så har jag tagit bort delar som kan vara känsliga för andra, eller kanske saker som andra inte vill att allmänheten ska få veta. Många gånger har jag bara skrivit en initial, då är det för att personen inte vill bli nämnd i bloggen, något jag vill att alla accepterar. Jag kommer att hålla samma initial för samma person genom hela resans gång. Initialerna kommer inte att ha något med den verkliga personens namn att göra, utan kommer endast att utgå från när personen nämns. Första personnamnet som är borttaget kommer att få initialen A, nästa kommer att få B och så vidare. Jag hoppas att det inte ska ge allt för mycket besvär för er läsare. 

Jag hoppas också att ni kan bortse från eventuella stavfel, syftningsfel och liknande. Jag har redigerat bort en del, men jag vill inte ändra för mycket då det många gånger speglar hur jag känt i situationen, när orden bara rinner ur mig och tårarna gör det svårt att se. Då kan det vara svårt att bry sig om hur språket låter.

 

 

2015 forts.

 

2015-12-22

Var inne och kollade på apoteket för några dagar sedan för att se om jag fått recept att hämta ut till nästa omgång. Ingenting. Försökte ringa idag för att se till så att de skriver ut recept, men självklart hade de stängt på eftermiddagar. Så på det igen imorgon. Jag måste verkligen hämta ut innan det är dags, för tyvärr är det ibland ganska svårt att få tag i sprutorna och man måste många gånger beställa hem dem. Jag hoppas ifs att mensen dröjer lite till då de har stängt för äggplock v 52 och 53. Risken att man behöver plocka inom en vecka är ganska liten, men jag tror de vill vara på den säkra sidan och inte starta någon innan vecka 53, vilket innebär att den måste hålla sig borta till på måndag minst. Sen är det såklart mycket möjligt att de nekar en att börja för det är så många som söker just nu, men det kan jag inte påverka tyvärr. Som om jag kunde påverka när mensen ska komma! Nej, det är bara att hålla tummarna att allt ska klaffa! Och försöka få ett recept utskrivet imorgon istället. 

 

2015-12-22 kväll

Herregud, nu blir de i min ålder och yngre fyrabarnsföräldrar! Jaa, det här med rättvisa?? 😡

 

2015-12-23

Ringde in till RMC idag för att prata med sköterska om mitt recept bland annat. Telefontiden började 10.30 och pågick till 11.30. Exakt 10.30 ringde jag, fick plats sex i kön. De har den tjänsten att om man knappar in sitt nummer så ringer de upp när det är ens tur. Sagt och gjort, jag knappade in nummer, väntade på bekräftelse, la på luren och sedan väntade jag. Och väntade. Och väntade. Klockan är nu 11.55, telefontiden är slut sedan länge och ingen har ringt upp. Vet inte om jag ska vänta mig att de ringer trots att telefontiden är över eller inte. Annars får jag väl sätta mig imorgon och ringa, även om jag hade hoppats på att slippa allt som har med detta att göra över juldagarna. Tror ändå inte att jag får starta denna gången, känner hur mensen snart kommer att komma och tror det är för tidigt än för att kunna göra äggplocket. Vi får se, som alltid är det bara att vänta och se...

 

2015-12-24

Julafton idag.

Ingen ringde upp igår. Ringde igen imorse och hade bestämt mig för att vänta i kön. "Vi har ovanligt långa köer just nu. Knappa in ditt telefonnummer för att bli uppringd eller försök igen senare."

Seriöst!?!? Får inte ens chansen att sitta i kö!? En dag som julafton är barnlöshet jobbigt nog, men att bli motarbetad gör det inte lättare direkt. Jag hade velat kunna slappna av och inte tänka på något nu i dagarna! Men nej! Nu behöver jag vara livrädd för att få min mens eftersom jag inte kan starta då, och det är inte öppet på röda dagar, vilket det såklart är två i rad nu. Tack för det liksom! 😔

 

Kommentar

Jag kan inte med ord beskriva paniken jag kände vid denna tiden. Ingen medicin utskrivet och mensen kändes verkligen som om den var på väg. Tänk så skulle jag inte få medicinen i tid! Jag ville verkligen inte behöva vänta en menscykel till på grund av ett sånt misstag. Jag ville bara köra på, komma framåt och se att något faktiskt hände. Att inte stanna upp innebar att inte behöva tänka och bearbeta. Det innebar att kunna skjuta undan sorgen och oron och faktiskt kunna låtsas som om allting var som det skulle, om än bara för ett litet tag..

 

2015-12-24 (kväll)

Har haft en jättemysig julafton idag. Men jag känner verkligen hur mycket jag saknar att ha barn nu i jultider. Det är verkligen ett tomrum! Har dessutom sett hur var och varannan person lägger upp bilder på Facebook på sina barn i söta julkläder eller i tomtens knä eller bland alla klappar eller liknande. Det gör så ont att se, för jag vill ju så himla gärna ha just det! 

 

2015-12-28

Äntligen har de ringt upp! Dock trodde de jag ringt in för att börja spruta, stenkoll! Men nu är iallafall allt fixat, Gonal och Orgalutran ska skrivas ut under morgondagen och schema och foldrar skickas hem. Så skönt! Nu kan jag äntligen slappna av och hoppas på att mensen är på gång. 

 

2015-12-30

Gonalen är uthämtad nu. Orgalutranen hade de inte hemma, men de smsar när den kommit in så jag kan hämta den. Skönt att ha det klart, vill bara komma igång igen! 

2015-12-31

Känner att mensen verkligen är på gång. Håller tummarna för att den kommer en dag när det finns plats för mig! 

 

Bilder från denna tiden

 
 
 
Årliga besöket hos mormor och morfar har varit extra känsligt under åren som ofrivilligt barnlösa
 
 
Julklappsspelet 2015
 
 
 
Jag har en speciell hatkärlek för denna bilden. Jag tycker det är en bra bild på oss och på det sättet älskar jag den. Men samtidigt så ser jag så himla mycket annat. Jag ser min mage, förhatligt platt och tom. Jag ser fejkade leenden och jag ser allt vi saknar.
 
Min älskade stöttpelare, vad hade jag gjort utan dig? 
 

Juldagen 2015
 
 
 
Nyårsafton 2015
 

 

Kommentar

Där gick ännu ett år. Ännu ett år med motgångar, ännu ett år där jag inte blev gravid. Ännu ett år som kändes bortslösat. 

Julen 2015 var fruktansvärd. Vi var som sagt inte i närheten av att ha lyckats än, samtidigt som vi visste att människor som stod oss nära var gravida. Julafton firades helt utan barn, vilket kändes så fel, till jul ska det vara barn i närheten. Juldagen var där barn, men det var också jobbigt för då såg vi ju vad vi missade. Samtidigt fanns det ju saker som var bra också. Men tyvärr är det svårt att se dem när man är så uppe i sin sorg, när man känner att allt bara går emot en. Och samtidigt så är man så maktlös, vi kunde inte göra ett skit för att vi skulle bli gravida. Chansen att vi skulle bli det på egen hand var så liten att den räknades som obefintlig.

 

 

Tack för att ni tagit er tid att läsa såhär långt. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med när jag berättar om vår resa.
Och var inte rädda att höra av er om ni undrar över något, eller vill dela med er av era egna historier eller kanske bara har en tanke eller åsikt. Jag blir så himla glad när jag får höra från er.
 
Tidigare delar:
Resan, Sofies essens | IVF, IVF - Efter försök 1, Resan 2015 | | Kommentera |

Vår resa - del 9

Jag vill börja denna del av vår resa med att säga att mycket av det som kommer nu är äkta dagboksinlägg som jag skrivit under tiden allt har pågått. Jag kommer, om det behövs, att lägga till anteckningar som kan förklara eller dylikt om jag känner att det behövs. Är något otydligt så får ni absolut ställa frågor, antingen direkt här i inlägget eller privat. Jag har absolut inget emot att prata om detta och jag skäms verkligen inte för att jag sagt och gjort vissa saker som många säkert inte kan förstå då de inte själva varit i vår situation. 

Jag har inte redigerat något alls för att skydda mig själv. Däremot så har jag tagit bort delar som kan vara känsliga för andra, eller kanske saker som andra inte vill att allmänheten ska få veta. Många gånger har jag bara skrivit en initial, då är det för att personen inte vill bli nämnd i bloggen, något jag vill att alla accepterar. Jag kommer att hålla samma initial för samma person genom hela resans gång. Initialerna kommer inte att ha något med den verkliga personens namn att göra, utan kommer endast att utgå från när personen nämns. Första personnamnet som är borttaget kommer att få initialen A, nästa kommer att få B och så vidare. Jag hoppas att det inte ska ge allt för mycket besvär för er läsare. 

Jag hoppas också att ni kan bortse från eventuella stavfel, syftningsfel och liknande. Jag har redigerat bort en del, men jag vill inte ändra för mycket då det många gånger speglar hur jag känt i situationen, när orden bara rinner ur mig och tårarna gör det svårt att se. Då kan det vara svårt att bry sig om hur språket låter.

 

 

 

2015 forts.

2015-11-11

Såg ännu en Facebook graviditet igår. Blir så ledsen när jag ser att många av mina gamla klasskamrater har både ett, två och tre barn. Jag tycker faktiskt att det skulle vara vår tur nu! Jag är fullt medveten om att livet inte är rättvist, och förstår att det inte kan vara det, men just nu tycker jag faktiskt att jag har fått nog av orättvisor i mitt liv. Hur mycket kan en enda människa bära? Det är tur jag har Fredrik, Emma och Charre att prata med, mina finaste vänner, annars hade jag blivit galen! ❤️

 

Kissarna tröstar alltid när jag är ledsen 

 
 

 

2015-11-12 

Ibland gillar jag att leka tänk om leken med mig själv. Det har jag altid gjort, tittat tillbaka på exempelvis dåliga vägval i livet och föreställt mig hur det hade sett ut om jag valt annorlunda. Jag gör det fortfarande ganska ofta, men nu för tiden handlar det nästan alltid om samma sak. "Tänk om vi blivit gravida direkt när vi började försöka. Då hade vi...". Ikväll låg jag och tänkte på att om vi blivit gravida direkt så hade vi nu haft en liten kiddo som snart skulle fylla två! Det är helt sjukt när man tänker på det. Vi hade kunnat ha en liten tvååring tultande här hemma. Varje gång jag tänker på det så brister mitt hjärta, och jag kan ändå inte låta bli att tänka på det! Samtidigt tänker jag på alla månader som gått, varje gång jag insett att det inte fungerat, hur mitt hjärta krossats varje gång och för varje misslyckade så försvinner en liten bit av mitt hjärta, försvinner tillsammans med det barn som kunnat bli... 

 

 

2015-11-14

Fan! Lyckades glömma att jag inte får bada och kom på det efter mitt andra dopp i havet när jag var och vinterbadade. Så jävla smart! Är livrädd för infektion nu, men pratade med doktorTanja och hon sa att risken var väldigt liten vilket lugnade mig. Får väl hålla koll så jag inte märker av något. 

 

 

2015-11-16

Sådär, nu kom blödningen. Första blödningen efter äggplocket räknas tydligen inte som mens så denna får man inte starta på, men nästa så kör vi igång igen. De sa att blödningen skulle komma efter två-tre veckor, kom idag efter elva dagar, men min kropp brukar inte göra som läkare säger. Nu ska jag bara genomgå denna smärtan (ganska kraftiga menssmärtor just nu) och sen ladda om inför nästa blödning och därmed förhoppningsvis nästa IVF start! 

 

 

2015-11-30

Idag känner jag mig som världens största svin. Lillebror ringde tidigare idag och berättade att de nyligen fått veta att de är gravida. Och jag faller direkt i en djup brunn där jag bara kan tänka "helvetes jävla skit, de har varit tillsammans kortare tid än vi har försökt bli gravida. Var fan är rättvisan i denna jävla fucking världen???". Jag vet att det inte är sådär jättefint att tänka på mig själv just nu, men jag kan inte hjälpa det. Jag ville vara först. Jag ville vara före min sex år yngre bror. Och i allt detta jävla självömkande försöker jag vara stark och tänka att det är faktiskt inte jag som är det viktiga just nu. Men hur mycket jag än försöker så är man själv alltid först i sin värld. I sin jävla värld som bara är ett sjukt helvete ibland. 

 

 

2015-12-07

De senaste dagarna har jag mått fruktansvärt dåligt. Jag har inte haft ork att göra något och när jag tvingats så har jag brutit ihop totalt efteråt och mått ännu sämre. Idag hade Fredrik fått tips av skolpsykologen på hans jobb om psykologer som hon kunde rekommendera, så imorgon ska jag höra av mig till dem. Förhoppningsvis kan jag äntligen hitta någon som jag känner funkar. Behöver verkligen det just nu när jag mår som jag gör. Inte bara pga IVF utan en massa annat skit som är jobbigt. 

 

 

2015-12-13

Idag läste jag någon som skrev till en tjej som går igenom IVF. Hon skrev till den här kvinnan att: "njut nu innan ungarna kommer". Och ja, hon visste om IVF då tråden handlade om det. Hur jävla okänslig får man vara? Seriöst, jag fattar att det kanske inte var illa menat, men som IVFare hade jag aldrig velat höra det! Speciellt inte under pågående IVF, när så mycket står på spel och så mycket känslor och hormoner är i gungning. Jag brukar annars inte vara känslig för att folk säger dumma saker, för jag antar att de inte vet bättre, men detta slog verkligen an en stäng hos mig av någon anledning...

 

 

2015-12-15

Varje gång någon outar sin graviditet, vare sig det är personligen eller på Facebook, någon nära eller ytligt bekant, så krossas mitt hjärta. Idag var det ännu en som jag gått i skolan med. Väldigt många av de jag gick i grundskolan med, i samma årskull, har fått både ett, två och tre barn. Och jag går och hatar varje jävla dag som vi får vänta. Varje. Jävla. Dag!!! 

 

Bilder från denna tid..

Jag försökte verkligen springa ifrån all smärta under denna tid. Det gjorde vi nog båda två faktiskt. Vi försökte att lyxa till livet lite extra med luncher på restaurang minst en gång i veckan, vi sparade inte in på något. Jag tror vi båda behövde ha något som dämpade sorgen. Vi förberedde oss för ännu en jul utan barn och utan att vara gravida. Julen har alltid fruktansvärd under vår barnlängtan. Den är ju så otroligt associerad med barn och det blir då mer påtagligt att vi inte har några. 

Sushi - en lunchfavorit
 
Julbak hos svärföräldrarna
 
 
 
 
 
 
Kortspel och myskväll hos mina föräldrar
 
 
Som sagt, under denna tid försökte vi nog mest springa ifrån verkligheten, den verklighet där vi just förlorat vårt första försök utan att det ens kändes som om vi hade fått en chans. Vi träffade vänner och familj, vi tränade och spelade matcher, vi gick på dejter och hade mysiga hemmakvällar. Men trots att vi försökte glömma så fanns sanningen alltid där, som en tagg i hjärtat som gör sig påmind när man minst vill det..
 
 
 
Tack för att ni tagit er tid att läsa såhär långt. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med när jag berättar om vår resa.
Och var inte rädda att höra av er om ni undrar över något, eller vill dela med er av era egna historier eller kanske bara har en tanke eller åsikt. Jag blir så himla glad när jag får höra från er.
 
Upp