Babysim och borttappade leksaker

Godkväll fina ni! Jag vet vad ni tänker - två dagar i rad, har hon drogat ungen eller något? Men nej, hon sover såååå gott (jag tänker inte alls berätta för er att varje inlägg tar ett par timmar eftersom jag måste springa in till henne var och varannan minut för att amma om henne till sömns... ) vilket innebär att jag får lite tid över. 
 
Vi har haft en bra dag idag, men när jag vaknade i morse så var jag såå trött efter nattens uppvak. Stackaren verkar ha mardrömmar och vaknar gråtandes flera gånger om. Ibland till och med gråter hon i sömne lilla skruttan. Så när hon vaknade imorse så var jag helt slut. Dessutom hade jag megaträningsvärk efter gårdagens träning (vilket i och för sig var skönt!) så det var extra svårt att ta sig upp ur sängen. Men det var bara att bita i det sura äpplet och släpa oss upp för frukost och påklädning. Eftersom vi skulle på babysimmet så fick lillfisen ha pyjamasen kvar på sig, jag orkade inte ett extra klädbråk bara för sakens skull. 
 
Vi hade ett jättemysigt babysim med roliga övningar (det är alltid extra kul när något känns helt nytt) och sen gick vi och fikade med våra fina vänner, precis som brukligt är på tisdagar. En rolig sak som hände på babysimmet är att den ena ledaren (läraren?) var sjuk och vi hade någon annan som hoppat in. Han skulle visa en övning och frågar efter en lugn bebis och går sen fram och tar Sienna. Den vildaste i gruppen. Han ångrade sig ganska snabbt när hon började gallskrika kan jag säga, haha! Sen går han fram och tar Carolins Eli istället, och han är sååå lugn. Det är imponerande att han lyckades välja ut HNB'n bland alla ungarna, haha! 
 
Efter fikan gick vi på promenad tillsammans och när vi skiljts åt så gick jag och Sienna på vår sedvanliga långpromenad. Vi gick dryga timmen innan vi gick in på Lidl för att handla. Och där började dagens krig. Sienna vaknade, och när hon vaknar efter att ha sovit i vagnen så ska hon ABSOLUT inte sitta kvar! NO WAY! Så det var bara att ta upp ungen, skjuta vagnen framför mig och dra kundkorgen bakom mig. Bärandes på Sienna. Lätt va? Och när jag plockar upp henne så upptäcker jag att hennes leksaker saknas. Hennes favoriter dessutom. Så vad gör man inte mer än att handla klart, packa ner ungen i vagnen igen (under vilda protester kan tilläggas), placera in maten under vagnen och börja gå tillbaka samma väg som vi gått tidigare. Vagnen vägde ungefär 300 kg med mat, badgrejer och unge och jag hade massiv träningsvärk och var trött efter att ha gått. Men det var bara att gå. Och gå. Och gå. Efter ett tag vägrar Sienna vagnen igen så jag tar av mig jackan, sliter upp sjalen och sjalar upp en olycklig unge. Bädda in ordentligt med ullfilt och min halsduk innan jag knäpper understa centimetrarna av jackan för att iallafall hålla den lite på plats. Och självklart vägrar hon ha händerna inne eller vantar på så jag inser ju att hon kommer vara svinkall varje gång hon tar i mig (så skönt när jag hade lite urringning!). Sen är det bara att gå med ungen på mig, skjuta tung vagn framför mig och fortfarande helt slut i benen. Nu vägde inte bara vagnen 300 kg utan även kiddo och jag. Vi kommer långt om länge tillbaka till Stadsparken där jag gick med Carolin och Emelie och när jag svängt runt Mejeriet så är jag osäker på var sjutton vi egentligen kom ifrån. Det finns tre olika vägar och jag kunde helt enkelt inte komma ihåg. Så jag fick gå alla tre. Självklart hittade jag leksakerna på den sista av de tre vägarna, och självklart när jag var så långt hemifrån som jag varit under promenaden. 
 
När jag äntligen hittat leksakerna (en var trasig, men resten hela turligt nog!) så var det en lååång (kändes som 100 mil även om det bara är typ en till två kilometer kanske) väg hem innan jag kunde slita upp vagnen för trappan, in i hissen och in i lägenheten. Allt med Sienna fastknuten på bröstet. Och sen kunde jag äääääntligen sätta mig ner! Det var värsta lyxen! 
 
Vi fick iallafall en fint snöig (med Skånes mått mätt) vy i Stadsparken där de hade igång en snökanon. Nästan vinterfeeling ju! 
 
 
Efter vi ätit sedan så fick Fredrik ha lek och bus med Sienna så att jag kunde passa på och ha kvalitetstid med mitt badkar. Såå skönt för en värkande kropp och jag är som pånyttfödd igen! Hallelulja eller något! 
 
För övrigt så har Sienna idag, för första gången sedan hon var pyttis, bajsat på pottan! Wohoo, jag ser redan framför mig hur vi kan sluta med blöjorna, helst innan nästa vecka kanske?
 
Nej, nu ska jag avsluta detta inlägg med dess gnällande (och som, precis som föregående inlägg, slutar med en bajshistoria, jag är inte alls småbarnsförälder va?) med en hyllning till min sjal (okej, mina sjalar, vem försöker jag lura?). Vad hade jag gjort utan den? Tänk att behöva släpa runt på ungen i armarna hela denna långa promenad när hon vagnvägrade? Eller, ännu värre, ha henne skrikandes i vagnen hela vägen? Idag hade jag verkligen en dag då sjalen räddade allt! 
 
 
Hur har er tisdag varit fina ni? Har ni någon rolig historia från dagen att dela med er av? Den behöver inte handla om bajs, även om jag själv mest kommer med den typen av händelser just nu känns det som. 
Allmänt, Babypottning, Familj, Sienna, Sjalar, Vardag, Vänner | 2018, Babysim, Barn, Bebis, Familj, High Need Baby, Sienna | | Kommentera |
Upp