Födelsedagsgris

Nu var det dags igen. I söndags var det min födelsedag (32 år, whuut!?). Jag firades med god frukost, minigolf, glass och grillning, allt planerat i "hemlighet" av min fina man. Är så glad när jag får fira med mina nära och kära. 

 Jag har alltså blivit ännu ett år äldre. Kanske lite visare. Året som gått har innehållit en hel massa omtumlande händelser. Nya människor har kommit in i mitt liv, bland annat människor jag slutat våga hoppas på. Jag har fått uppleva så mycket nytt, både bra och dåligt. Överlag så var mitt 31a år (eller räknas det som 32a? Hjärnan har smält bort här!) över medel (inte för att det slår året innan, när skruttan föddes är det inte mycket som slår!). Nu hoppas jag på ännu ett bra år, innehållandes en massa spännande påhitt. 

(null)
32 år gammal, det kan väl ingen tro? Tack för det Photoshop! 


Morsdag

(null)

Morsdag. Min första morsdag med ett barn i min famn. Men inte min första morsdag med ett barn i hjärtat. Inte min första morsdag som en mamma. 

Under helt för många år har morsdag varje år varit en fruktansvärd påminnelse om vad jag saknat. En påminnelse om det jag ville ha mest i världen men inte hade. Många därute lider fortfarande denna dag. De har inte kommit så långt som jag, de har inte fått glädjas över att äntligen få sitt efterlängtade knyte. Idag tänker jag på er. Idag tänker jag på er mammor som är mammor, men som ännu inte fått sina efterlängtade barn. 

Jag vet hur det är att vara en mamma utan ett barn. Att vara en mamma med ett barn i hjärtat. Jag hoppas så att ni också ska få uppleva det ni önskar mest, det jag vet är er enda egentliga önskan. 

Idag tänker jag på er!
❤️


Mobilblogg, Resan | | Kommentera |

Toughest 2018

Vilken dag vi har haft idag. Malmö visade sig från sin bästa sida denna lördag när det var dags för Toughest. 

Jag kan inte säga att jag fick en superbra tid. Jag klarade inte alla hinder och jag sprang inte hela tiden utan gick en hel del. Men för ett år sedan så gick jag på kryckor och Fredrik fick lyfta mina fötter när vi gick i trappor. För tio månader sedan födde jag barn och hade ett efterarbete som var fruktansvärt. Jag har inte sovit på många, många månader. Jag började löpträna i februari (första gången sedan sommaren 2016) och fick bryta två gånger på grund av skada och sjukdom. Ca 15 löppass har jag fått in. Men trots att detta så tog jag mig igenom, och även om jag idag är bitter över att jag missade en del och min tid var kass, så vet jag att jag imorgon kommer att vara sjukt stolt. 

(null)


I övrigt har dagen bestått av lek, mys och grillning i mina föräldrars trädgård där det var typ hundra grader varmt. God mat, god glass och goda jordgubbar behövdes verkligen! Nu är vi hemma efter en låååång dag och sömn är nu väldigt eftertraktat. Jag hoppas att er dag varit lika bra som vår! 


Dagens bästa: Att jag tog mig igenom Toughest! Min stora godispåse såhär efter är inte helt fel heller. Åh, och att vi redan anmält oss till nästa års lopp! 

Dagens sämsta: Det är nog dött lopp mellan allt vatten jag lyckades svälja på det stora vattenhindret, att jag bara nästan klarade det ena hindret, att jag fegade ur på ett annat och slutligen att en fågel bajsade på mig när jag nyss duschat!


Upp