Kompisar

(null)

Idag har vi spenderat dagen med vänner i Helsingborg. Trots två väääldigt trötta kids (en sov helt för lite med sina 30 minuter och en sov helt för länge med sina tre timmar - gissa vem som är vem?) hade vi en supermysig dag med tacolunch, lekplatshäng med fika och massa lek och bus. Vi är så glada för att vi har dessa fina människorna i vårt liv. ❤️


—————

Förresten så har ni väl inte missat att "vår resa" kommer upp nästan varannan dag nu? ❤️
Mobilblogg | | Kommentera |

Vår resa - del 22

Jag vill börja denna del av vår resa med att säga att mycket av det som kommer nu är äkta dagboksinlägg som jag skrivit under tiden allt har pågått. Jag kommer, om det behövs, att lägga till anteckningar som kan förklara eller dylikt om jag känner att det behövs. Är något otydligt så får ni absolut ställa frågor, antingen direkt här i inlägget eller privat. Jag har absolut inget emot att prata om detta och jag skäms verkligen inte för att jag sagt och gjort vissa saker som många säkert inte kan förstå då de inte själva varit i vår situation. 
 
Jag har inte redigerat något alls för att skydda mig själv. Däremot så har jag tagit bort delar som kan vara känsliga för andra, eller kanske saker som andra inte vill att allmänheten ska få veta. Många gånger har jag bara skrivit en initial, då är det för att personen inte vill bli nämnd i bloggen, något jag vill att alla accepterar. Jag kommer att hålla samma initial för samma person genom hela resans gång. Initialerna kommer inte att ha något med den verkliga personens namn att göra, utan kommer endast att utgå från när personen nämns. Första personnamnet som är borttaget kommer att få initialen A, nästa kommer att få B och så vidare. Jag hoppas att det inte ska ge allt för mycket besvär för er läsare. 

Jag hoppas också att ni kan bortse från eventuella stavfel, syftningsfel och liknande. Jag har redigerat bort en del, men jag vill inte ändra för mycket då det många gånger speglar hur jag känt i situationen, när orden bara rinner ur mig och tårarna gör det svårt att se. Då kan det vara svårt att bry sig om hur språket låter.

 
2016 fortsättning
 
2016-08-08

Idag kom mensen igång och jag kunde äntligen ringa in!! Är lite nojig att jag inte ska få börja denna gången, och, om jag får börja, att äggplocket kommer vara samma dag som jag ska ha mitt födelsedagsfirande! Då blir det ingen rolig dag för mig kan jag säga! Hoppas verkligen på att allt löser sig! Jag hatar att man inte kan veta med säkerhet vad som ska hända! 


2016-08-12

Idag när vi kom hem så låg det där. Brevet från RMC. Jag var sjukt nervös när jag skulle öppna det, men vi fick börja!! Så underbart! Jag börjar med nässprayen den 28/8, sprutorna den 15/9, blodprov 20/9 och första ultraljud 22/9. Hoppas nu bara att jag inte får ta älsprutan direkt utan kan få ha plock på typ måndagen! Eller senare såklart. Bara inte lördagen! 


2016-08-13

Fick idag veta att ett par som står oss väldigt nära hade varit gravida i sommar, men det inte tagit sig. Jag får så kluvna känslor när jag hör sådant. Jag tycker det är så fruktansvärt och så synd om dem, samtidigt som jag blir avundsjuk för att de kan bli gravida. Det är så konstiga känslor och min hjärna funkar inte alltid som jag vill i dessa sammanhang! 


2016-08-14

Träffade lillebrors bebis för första gången idag. Så ännu en dag av kluvna känslor. Jag kan inte riktigt ta honom till mig eftersom jag själv hade velat ha en, helst för längesen. Dessutom så blev ju de gravida samtidigt som vårt första försök, så jag hade också kunnat ha en liten kiddo nu. Det gör ont i mitt hjärta! 

 

 

 Älskade lilla unge!

 


2016-08-16

Hade lyckats glömma att börja med vitaminerna, så började idag. Ska inte vara någon fara, det är ändå samtidigt som jag börjat innan, brukar börja en månad innan sprutorna, nu är det en månad minus en dag typ. Så bör vara lugnt! 


2016-08-23

Åh, tiden går så låååångsamt! Idag är det tisdag och på söndag börjar jag spraya. Nässprayen är uthämtad och i nästa vecka tänker jag hämta resten av grejerna (typ sprutor). Jag vill bara komma igång, mer än något annat! Vill verkligen att detta ska bli en sjukt bra omgång! Jag försöker att hålla stressen nere redan nu, trots att jag planerar både min 30-års fest, en babyshower för Emma, som kommer vara dagen efter min fest, och jag söker jobb. Men jag försöker ta det lugnt! Vet inte hur mycket stress påverkar i detta stadiet, men man kan aldrig vara för säker! Jag tänker göra allt jag kan, och helst lite till, för att denna omgången ska gå bra! 


2016-08-28 - spraydag 1

 

I min video idag säger jag att jag är på dag 28, men det är såklart på dag 21! 

 

2016-09-07 - spraydag 11

Idag är det dag 11 med sprayen, och jag känner fortfarande ingenting. Inga biverkningar alls. Det är såklart skönt, men jag hade ändå gärna känt något litet för att veta att något händer i kroppen. Jag har inte heller fått någon blödning än, men det känns som att den är på väg. Imorgon tänker jag ringa till RMC för att höra om de kanske kan ta något blodprov eller liknande för att se att jag verkligen blir nedreglerad. Det är ju ändå vårt sista försök och jag känner att jag vill vara säker på att allt funkar helt rätt! 


I söndags berättade jag för mina nya tränarkollegor om vad som händer, framförallt eftersom jag inte vet hur jag kommer att må under den närmsta tiden. Jag hoppas såklart att allt kommer att gå bra, och att jag ska må bra, men eftersom jag inte vet så känns det bäst att förbereda dem om i fall att jag behöver vara borta med kort varsel. 


I övrigt är inget nytt, känner som sagt inte av sprayen direkt och är lite nojig att jag inte tar den rätt. Den är lätt inte god att ta (känns som att den rinner ner i svalget och den smakar skit rent ut sagt!), men det är inte smärtsamt och det enda jag stör mig på (fortfarande) är kliandet i näsan och att jag vill nysa lite väl ofta. Men försöker hålla mig ifrån det. 😂😂


 

2016-09-09

Denna låt betyder så mycket just nu. Kan lyssna på texten om och om igen. Fredrik är verkligen den som tar mig igenom allt detta ❤️


"I'm stuck in the dark but you're my flashlight. You're getting me through the night."



2016-09-11 00:35

Ligger och kan inte sova. Är nervös av någon anledning. I torsdags ringde jag till RMC och berättade om min oro över att nedregleringen inte skulle funka. De sa att så länge blödningen kommer så betyder det att det fungerar, något jag i efterhand blev väldigt osäker på om det stämmer eftersom den ska komma 8-14 dagar efter spraystart. Men det innebär att blödningen ska komma på cykeldag 29-35, något som fortfarande ryms inom en "normal" menscykel. Alltså bör blödningen komma då, vare sig nedregleringen fungerat eller inte. Typiskt att jag kom på detta i efterhand och inte när jag pratade med henne så jag kunde fråga. Iallafall så sa jag till sköterskan att jag inte kände något annorlunda och inte hade några biverkningar och inte fått någon blödning än. Hon ville att jag skulle vänta till måndag och om jag inte fått blödningen då så skulle jag ringa igen. Jag har gått och hållit tummarna hårt för att den inte skulle dyka upp, mest för att jag vill att de tar prover så de är säkra på att jag nedreglerats som jag ska. 


Jag har ännu inte fått någon blödning än, men ligger och oroar mig för att den ska vara på g. Känns lite så. Min "normala" mens (så normal den nu är) är beräknad till på torsdag (inte för att den brukar följa några regler om när den "ska" dyka upp direkt. Den gör oftast som den själv vill!) så det är ju ganska snart ändå. Kanske är den tidig? Hoppas för att i världen inte det. Låt den bli borta! 


Det är bara några timmar till så jag kan ringa in!! Kanske därför jag inte kan sova och är nervös. Vem vet? Klockan är nu kvart i ett, telefontiden börjar 8.00, och jag hoppas blödningen håller sig borta till dess!!!



2016-09-12

Okej, nu har jag pratat med RMC. Det enda som kommer att hända nu är att jag ska vänta och se om blödningen kommer. Har den inte kommit till på torsdag så ska jag in och ta blodprov och göra vul. Jag hade tyckt det var ganska skönt att få det gjort av två anledningar, ett att jag såklart vill veta med säkerhet att jag är nedreglerad och två för att jag vill skjuta på sprutorna lite, det hade varit skönt att inte vara sprängfull av stora äggblåsor på min födelsedagsfest! 


Jag frågade henne också angående att blödningen ju var i samma veva som den "vanliga" mensen, och då sa hon att det hormonen som skulle vara lågt då var tillräckligt lågt, annars hade inte blödningen kommit igång. Men jag har läst om en del (inte många) som säger att de haft blödningen men ändå inte haft tillräckligt lågt hormon. Så visst oroar det mig också lite. Men det gör såklart allt i denna omgången. Samtidigt som jag inte oroar mig alls. Riktigt udda. 


Iaf. Nu får jag gå och hoppas på utebliven blödning i några dagar till, sen får vi se. Dock tror jag att blödningen snart kommer, det känns verkligen så! 

 

 

 

Bilder från denna tiden

 

 

 
 
 
 
 
 
 
 

 

 

Tack för att ni tagit er tid att läsa såhär långt. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med när jag berättar om vår resa. 

 

Och var inte rädda att höra av er om ni undrar över något, eller vill dela med er av era egna historier eller kanske bara har en tanke eller åsikt. Jag blir så himla glad när jag får höra från er.

 

 

 

 

 

Resan, Sofies essens | IVF, IVF - Försök 3, Resan 2016, Vår Resa | | Kommentera |

Vår resa - del 21

Jag vill börja denna del av vår resa med att säga att mycket av det som kommer nu är äkta dagboksinlägg som jag skrivit under tiden allt har pågått. Jag kommer, om det behövs, att lägga till anteckningar som kan förklara eller dylikt om jag känner att det behövs. Är något otydligt så får ni absolut ställa frågor, antingen direkt här i inlägget eller privat. Jag har absolut inget emot att prata om detta och jag skäms verkligen inte för att jag sagt och gjort vissa saker som många säkert inte kan förstå då de inte själva varit i vår situation. 
 
Jag har inte redigerat något alls för att skydda mig själv. Däremot så har jag tagit bort delar som kan vara känsliga för andra, eller kanske saker som andra inte vill att allmänheten ska få veta. Många gånger har jag bara skrivit en initial, då är det för att personen inte vill bli nämnd i bloggen, något jag vill att alla accepterar. Jag kommer att hålla samma initial för samma person genom hela resans gång. Initialerna kommer inte att ha något med den verkliga personens namn att göra, utan kommer endast att utgå från när personen nämns. Första personnamnet som är borttaget kommer att få initialen A, nästa kommer att få B och så vidare. Jag hoppas att det inte ska ge allt för mycket besvär för er läsare. 

Jag hoppas också att ni kan bortse från eventuella stavfel, syftningsfel och liknande. Jag har redigerat bort en del, men jag vill inte ändra för mycket då det många gånger speglar hur jag känt i situationen, när orden bara rinner ur mig och tårarna gör det svårt att se. Då kan det vara svårt att bry sig om hur språket låter.

 
2016 fortsättning
 
2016-05-23

Jag är så fruktansvärt trött på allt som blir förstört på grund av denna jävla ivf och kön till den! Idag var Fredrik tvungen att avslöja vad han planerat för min födelsedag, en överraskningsresa till New York! (Anledningen till att han var tvungen att berätta var att han inte ville ta ett beslut ensam om vi skulle göra det trots att ivf-tiden inte kommit än) Men det blir  inget av det eftersom vi inte vet när vi får tid på RMC. Och vi vill inte riskera att behöva ändra en tid när vi väl får den, för vem vet hur lång tid det kan ta innan vi får en ny tid då? Åhhh, jag blir så fruktansvärt trött på detta! När Fredrik berättade idag satt jag och bara grät av frustration. Jag hade älskat den överraskningen såå mycket! 


2016-05-30

Igår var det mors dag, vilket alltid är ganska jobbigt då Instagram, Facebook och allt annat fylls med bilder på vänner med deras små knyten. Inte speciellt roligt alltså. Denna gången fanns det lite glädjeämnen ändå, jag fick veta för några dagar sedan att en tjej jag pratat med på Facebook som också står i kö till donationssköterska nu har fått sin tid i juni. De hade remissdag 5 dagar innan oss, och fick hem sin tid den 19 maj, så vår bör komma hyfsat snart!  Längtar ihjäl mig! Varje gång något har känts jobbigt sedan jag fick veta det så tänker jag på att vi snart kommer att få tid, och då mår jag genast lite bättre! Men det var som sagt ändå jobbigt igår. Mycket bilder, dessutom träffade jag min bror och Lina, och hon är ju rätt så stor nu. De har inte många veckor kvar till kiddo kommer. Det är så sjukt vad upp och ner det går, i ena vevan mår jag skit över varenda sak, i nästa bryr jag mig inte ett dugg, är istället helt likgiltig. 


Hoppas verkligen vår kallelse kommer snart!!!



2016-06-04

Idag är en ganska jobbig dag. Jag hade varit klar med min utbildning nu om det inte varit för denna jäkla ivf! Om jag hade kunnat fokusera på skolan istället för på om och hur vi ska kunna få barn så hade jag snart kunnat titulera mig ekonom. Som det är nu har jag ungefär två terminer kvar, och för tillfället orkar jag verkligen inte starta dem. Fan vad jag blir lack på att inte orka!


Och självklart ingen kallelse än. Väldigt bra dag detta! 😞


2016-06-10

Yes, den är äntligen häääär!! Vår kallelse har äntligen dykt upp! Den 23 juni är det dags! 13 dagar dit! Nedräkningen börjar nu! Väldigt konstigt att vi behöver träffa läkare igen, det sa de att vi inte skulle behöva det sist. Men vad gör det egentligen? En halvtimme hos läkaren kan vi nog klara av, det är inte särskilt ansträngande direkt! Nu är det äntligen bara lite mer väntan. Sen uppehåll och sen kan vi dra igång!! 


2016-06-16

För varje dag som går så känns nästa dag bara längre och längre. Väntan är drygt. Ibland kan jag bli så sjukt less. Ofta händer det när jag ser andra som ska ha barn. Men då blir det lätt att jag går ner mig och börjar deppa, tänker att alla andra har det så himla lätt och så behöver jag kämpa för varenda litet framsteg i varje aspekt av mitt liv. Jag är fullt medveten, helt objektivt, att det inte är riktigt så, men ändå blir det lätt att jag dyker ner i deppandet. 


2016-06-24

Igår var vi äntligen på vårt möte! Så sjukt skönt det var att äntligen få komma igång igen. Vi hade dock fått fel på våra papper, vi fick tider 8.20 till läkare, 9.00 till donationssköterska och 10.00 till psykolog. Dock behövde vi inte gå till läkaren (precis som jag sa till receptionen sist jag ringde!!) så sköterskan lät oss komma in strax runt 20 i 9, och psykologen tog emot oss redan 9.10, så vi var hemma i god tid, vilket var väldigt skönt. 


Hos donationssköterskan gick vi först igenom hur allt med donation gick till och hur donatorerna valdes ut och så fick Fredrik skriva på samtycke till att ett ägg befruktat med donerad sperma skulle föras in i mig. Sen gick vi igenom mitt nya protokoll (ska göra långa denna gång) och sen fick vi svar på lite frågor innan det var dags att gå till psykologen. Där fick vi svara på frågor för att han skulle kunna göra ett utlåtande som behövs enligt socialstyrelsen. Vi pratade också en del om vad de har för erfarenheter, både positiva och negativa, av barn som kommit till på detta sätt (både genom ivf, icsi och donation) både på kort sikt och på lite längre sikt. Slutligen pratade vi lite om hur och vad barnen bör få veta och fick lite tips om böcker som kan vara bra att läsa för barnen när de väl kommer. 


Nu är det väldigt skönt att ha fått detta gjort. Vi fick också veta att vi kan köra igång direkt när jag får min mensturation (så länge de har plats såklart!), vilket är väldigt skönt att veta! Det är en riktigt skön känsla att veta att väntan är över nu igen! Dessutom fick jag utskrivet primolut nor (jag är extremt oregelbunden), så om mensen inte kommit i mitten av juli så kan jag, om jag vill, börja med primolut nor och sätta igång mensen själv. Jag behöver bara ringa innan och se till så att de har plats så jag inte tar dem i onödan. Nu hoppas jag bara på att allt klaffar med semestern också, sen är jag nöjd! 


2016-07-17

Idag gör det lite ont i mitt hjärta. Jag fick höra på omvägar att min ena kusin är gravid. Bara nattagammalt, men ändå. Jag är självklart glad för deras skull, men det smärtar mig ändå att bara veta att ännu en kommer att få barn före mig. Mitt hjärta brister lite för varje gång. 


Dessutom fick jag min mens redan den 3/7, så vi fick stå över denna omgången, annars hade jag behövt ta sprutor och grejer hela bröllopsresan, något jag gärna slipper. Dessutom hade det inte funkat med alla ultraljud och grejer som ska göras. Så vi fick snällt hoppa över denna omgången och hoppas på att det nästa gång blir vår tur. Jag längtar så fruktansvärt mycket efter att vara gravid och veta att vårt barn är på väg till oss. Det finns inget jag för tillfället önskar mer! 

 

2016-08-02

Idag blev jag faster till en otroligt söt liten kille. Detta lilla knyte till bebis är så fin så hälften kunde vara nog, och jag är så glad både själv, men också för min lillebror och hans Lina. Samtidigt smärtar det mig (som vanligt). Hade vårt första försök funkat så hade vi också fått nu i dagarna. Då hade vi också fått ett eget litet knyte att ta hem och gosa med. Men livet blir inte alltid som vi vill, och det är bara att acceptera och göra det bästa av det. Jag har blivit så härdad nu att jag praktiskt taget aldrig gråter över det längre, jag har nått ett stadie av total tomhet gällande allt som har med barn att göra. 

 

 

 


För oss är det väntan som gäller nu igen. Nu väntar vi på mens, som är beräknad till den 10 augusti, alltså åtta dagar kvar. Jag hoppas verkligen att den kommer då och att vi får komma igång direkt. Då blir det först väntan till dag 21, sen nässpray i ca två veckor innan jag börjar med sprutor igen, samtidigt som jag fortsätter med nässpray. Det är helt galet vilken tid allt tar ibland, och det hade varit helt okej om jag hade fått veta hur lång tid det skulle ta och att det faktiskt skulle leda fram till någonting bra (läs: till en bebis eller tre). Men vi kan inte se framtiden, bara göra det bästa av vad vi har just nu! 

 

 

 

Bilder från denna tiden

 

Vi var på födelsedagsresa i London
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vi åkte på bröllopsresa
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tack för att ni tagit er tid att läsa såhär långt. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med när jag berättar om vår resa. 

Och var inte rädda att höra av er om ni undrar över något, eller vill dela med er av era egna historier eller kanske bara har en tanke eller åsikt. Jag blir så himla glad när jag får höra från er.

 


Resan, Sofies essens | IVF, IVF - Mellan försök 2 & 3, Resan 2016, Vår Resa | | 2 kommentarer |
Upp