Vår resa - del 30

Jag vill börja denna del av vår resa med att säga att mycket av det som kommer nu är äkta dagboksinlägg som jag skrivit under tiden allt har pågått. Jag kommer, om det behövs, att lägga till anteckningar som kan förklara eller dylikt om jag känner att det behövs. Är något otydligt så får ni absolut ställa frågor, antingen direkt här i inlägget eller privat. Jag har absolut inget emot att prata om detta och jag skäms verkligen inte för att jag sagt och gjort vissa saker som många säkert inte kan förstå då de inte själva varit i vår situation. 

Jag har inte redigerat något alls för att skydda mig själv. Däremot så har jag tagit bort delar som kan vara känsliga för andra, eller kanske saker som andra inte vill att allmänheten ska få veta. Många gånger har jag bara skrivit en initial, då är det för att personen inte vill bli nämnd i bloggen, något jag vill att alla accepterar. Jag kommer att hålla samma initial för samma person genom hela resans gång. Initialerna kommer inte att ha något med den verkliga personens namn att göra, utan kommer endast att utgå från när personen nämns. Första personnamnet som är borttaget kommer att få initialen A, nästa kommer att få B och så vidare. Jag hoppas att det inte ska ge allt för mycket besvär för er läsare. 

Jag hoppas också att ni kan bortse från eventuella stavfel, syftningsfel och liknande. Jag har redigerat bort en del, men jag vill inte ändra för mycket då det många gånger speglar hur jag känt i situationen, när orden bara rinner ur mig och tårarna gör det svårt att se. Då kan det vara svårt att bry sig om hur språket låter.

 

2016 fortsättning

 

2016-10-22 - V 5+2

Jag har inte haft mycket känningar idag heller. Lite illamående innan som kan härledas till hunger och senare som kan h berott på att jag åt för mycket ost. En sak jag märkt dock är att jag aldrig riktigt känner mig mätt. Jag är mätt en liten stund, men känner sen en "tomhet" i magen och jag vill gärna äta igen. Försöker att hålla det under kontroll så jag inte bara vräker i mig! Jag har inte heller varit jättetrött, men sprungit på toa litegrann dock har jag druckit en del, så det är såklart inte konstigt. Magen har bara känts lite någon gång, och det kan ju vara vad som helst. Fast jag är gravid så känns det inte så när jag inte har några direkta känningar. Det enda sättet jag kan tro på att jag är gravid är på grund av ömheten i brösten. Den kommer dessutom mest när jag stöter emot dem eller trycker på dem. Jag kan ju dock förstå varför de ömmar. Jag var tvungen att mäta innan eftersom jag själv tycker de ser lite större ut. När jag har mätt mig de senaste månaderna (tar alltid kroppsmått en gång i månaden) så har det sett ut ungefär likadant. Började på 94 cm, men gick ner i vikt under sommaren och i början av september var bröstmåttet 91 cm runtom. Idag var det 97! Helt stört! Inte konstigt att det ömmar och att jag inte får plats i mina BH:s! Det måste ju iallafall vara ett gott tecken på att någon händer där inne! 

 

2016-10-23 - V 5+3

Brösten har idag inte ömmat alls lika mycket. Lite, lite lite när jag verkligen trycker till. Självklart oroar det mig! (Vad oroar inte mig just nu!?)

Jag har varit illamående av och till idag, framförallt hungersillamående (som jag alltid brukar ha!). Nu under kvällen kom dock en våg av illamående som stannade runt 10 minuter för att sen dala av och bli lite "molande". Tror mest det är något jag ätit, men jag är inte säker. Vågar inte ta det som ett gravidsymptom eftersom jag ännu inte fattat att jag faktiskt plussat! 

  

2016-10-24 V 5+4

Idag har jag känt mig liiite mer gravid än senaste dagarna. Framförallt för att jag mått illa i flera omgångar. När jag vaknade var jag smått illamående och kunde bara äta lite till frukost. Vid lunch var jag illamående innan jag ätit, under tiden jag åt och efter jag ätit. Sen gick jag hem och somnade i några timmar (sov 12 av 18 timmar sen kvällen innan, helt galet!) och under kvällen har illamåendet kommit i vågor. Blir bättre en liten stund och sen kommer en ny våg innan det lugnar ned sig lite igen. Men ännu är det iaf inte extremt utan jag kan lugnt leva med det. Fredrik var dessutom snäll nog att springa och handla Ben & Jerrys till mig för att jag var sugen, så jag mådde ändå lite bra trots illamående. 

Det är verkligen en sjuk känsla just nu. Jag längtar så galet mycket till ultraljudet så jag äntligen kan få se ett litet pickande hjärta, men samtidigt är jag så rädd att det inte ska finnas något där att jag faktiskt bara vill skjuta på det. Ungefär som när jag skulle göra graviditetstestet. Jag vill ju så gärna att detta ska funka, att där ska vara ett litet embryo, en början på en liten människa som ska komma ut frisk och kry. En liten, liten människa att älska, att ta hand om och som knyter ihop oss till en riktig familj. Jag kan knappt bärga mig! Kom igen Gollum, visst ska det bli du! ❤️

 

2016-10-25 V 5+5

Fy fan, idag har det varit en jobbig natt. Jag väcktes runt tre av att Fredrik var uppe (han är sjuk så han sover inte heller särskilt bra) och då kunde jag inte somna om. Jag var så galet illamående att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Hade jag varit smart så hade jag gått upp och ätit,men jag klarade inte av det. Det tog säkert minst en timme innan jag somnade om igen. När jag sen vaknade vid sju var det samma visa igen. Galet illamående och kunde inte ta mig ur sängen. Vid åtta - halv nio lyckades jag ta mig upp och ut i köket för att äta. Maten dämpade turligt nog illamåendet, även om det inte försvann helt. Men jag klagar verkligen inte, alla brevis på att där är något inne är ren och skär lycka! 

Kväll;

Jag har varit illamående konstant idag. Utom när jag sovit. Jag har försökt äta, dricka och alla möjliga saker, men illamåendet har inte släppt. Eftersom det är ett tecken på att Gollum är på plats så är jag jätteglad över det, men lite småjobbigt är det allt. Imorgon ska jag ut och träffa Emma, då får jag lite luft och det kan förhoppningsvis hjälpa. Brösten har också ömmat idag. Jag märkte det inte jättemycket så länge jag låg ner, men när jag satte mig upp lite halvfort så kändes det som att de skulle ramla av! Såååå skönt (eller?)! Mitt humör har inte heller varit 100 idag. Jag har lite väl lätt för att bli arg och gnällig även om jag kämpar för att inte bli det. 

Jag blir så sjukt nojig ibland. Idag är en dag när jag haft väldigt svårt att äta nyttigt. Jag har försökt, men det mesta idag har varit skräp. Jag får sån fruktansvärd ångest då, jag är så rädd att jag ska fucka up Gollum redan nu! Vad sjutton är jag för en mamma (well, blivande!) som inte ens kan se till att äta vettig mat?! Nej, imorgon blir det ändring! Inget illamående ska få mig att inte göra allt jag kan för att Gollum ska få en så bra start på livet som möjligt! 

 

2016-10-27 V 6+0

Denna dagen har varit horribel! Imorse kunde jag inte stå eller sitta upp eftersom jag mådde så dåligt. Och - lyckos jag - jag skulle till Göteborg och jobba, komma hem lördag kväll/natt. Jag kämpade hela morgonen med att packa, klä på mig och äta lite. Jag fick i mig ett par tuggor mat och lite dricka, det var allt. Sen lyckades jag sätta mig i bilen i tre och en halv timme till Göteborg, sen direkt igång och jobba (bygga inför kommande två dagars event). Det var det värsta någonsin. Fan vad jag mådde dåligt! Jag var borta om på Apoteket och frågade om något för att mota bort illamåendet och hon fick inte ge några rekommendationer eftersom jag var gravid. Det skulle gå genom barnmorska/läkare. Då grät jag nästan. Så illa är det. Jag lyckades få i mig lite mat när vi jobbat klart, och hamnade sen på hotellet. Nu ligger jag här i min säng. Jag somnade vid tio, men vaknade efter ca en timme och mådde dåligt. Gick på toaletten och då blev det lite lättare. Men jag kan inte somna om för detta jävla illamående. Jag tror inte länge det har med graviditeten att göra utan tror snarare att det är en rejäl magsjuka. Sen är det nog lite gravidillamående inblandat också. Men jag vet såklart inte. Jag ringde 1177 för att få lite råd, men då fick jag plats 14(!) i kön och den rörde sig inte det minsta framåt. Jag får försöka igen imorgonbitti. Jag vet inte hur jag ska klara två hela arbetsdagar och sen tiden i bilen hem på lördag. Just nu vill jag bara dö! Detta har verkligen varit den värsta dagen på galet länge!

 Helt slagen på ett hotellrum i Göteborg
 
Kommentar: På morgonen härefter fick jag ringa Fredrik. Det gick helt enkelt inte. Svärmor kom upp till hotellrummet med frukost till mig, sedan låg jag och tyckte synd om mig själv hela dagen. När Fredrik slutat jobba så satte han sig i bilen och körde hela vägen upp till Göteborg där han hämtade mig, sen körde vi tillbaka igen. Vägen tillbaka är en av de värsta resorna jag gjort i mitt liv! Men hem kom vi iallfall och det är jag sjukt tacksam för. Och just det - det var ingen magsjuka fick jag sedan inse. Bara rent och skärt helvetiskt gravidillamående!

 

2016-11-03 V 7+0

Veckan som gått har varit fruktansvärd. Jag har mått så sjukt illa konstant! Jag kan dock inte spy, så det blir ingen lättnad emellanåt. I lördags köpte Fredrik hem Postafen till mig, och den har gjort att jag åtminstone kan hantera illamåendet. Innan den så vaknade jag i panik på nätterna, kroppen var i hyperventileringsläge redan när jag vaknade, på grund av illamåendet. Jag försökte lägga av med Postafenen igår, men då vaknade jag än en gång mitt i natten inatt och var galet illamående. Så nu är jag igång med dem igen och hoppas på att de snart ska kicka in. Jag har också varit fruktansvärt trött denna veckan. Jag sover helst 9 timmar på natten och sen en två-tre timmar på dagen. Det är såklart delvis Postafenen (en biverkning är dåsighet), men såklart är en hel del graviditeten. 

Idag är det bara åtta dagar kvar till det är dags för ultraljud, och jag är så galet nervös och längtar så fruktansvärt mycket! Jag hoppas verkligen att allting går bra! ❤️

Det är helt galet att jag nu går in i vecka åtta! Det har gått så himla fort! Jag börjar känna att mina byxor inte sitter bra, vilket kanske inte är konstigt då jag inte gör mycket annat än äter, mår illa, sover och kissar. Men samtidigt har jag på grund av illamåendet svårt att få i mig mat ordentligt, så jag har inte direkt gått upp något i vikt (trots att mina bröst förmodligen gått upp ett halvt kilo redan!). Men det är inget som oroar mig, jag kommer gå upp i sinom tid. Och eftersom jag som sagt märker att byxorna känns tajtare över magen och brösten inte får plats i bh:na ordentligt, så vet jag ju att jag iaf växer där. Skulle jag sen krympa på andra ställen (typ låren) så gör såklart inte det ont! 😂😂😂

 

 

Tack för att ni tagit er tid att läsa såhär långt. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med när jag berättar om vår resa.  

Och var inte rädda att höra av er om ni undrar över något, eller vill dela med er av era egna historier eller kanske bara har en tanke eller åsikt. Jag blir så himla glad när jag får höra från er.

 

Tidigare delar: 



Gravid, Resan, Sofies essens | IVF, IVF - Försök 3, Resan 2016, Vår Resa | |
Upp