Uppdatering

Tänke få till en liten uppdatering här idag under tiden skruttungen sover. 
 
De senaste dagarna har varit tuffa med helt för lite sömn (ångest och liten tjej som inte vill sova) och allmänna slitiningar i kroppen (min rygg har tydligen bestämt sig för att ge upp hoppet om livet eller något), så förutom helgens pluggande har jag och Sienna spenderat väldigt mycket tid hemma, jag i halvliggande (läs halvdöende) läge och hon klättrandes över mig, skrikandes, gnällandes, gnyendes. Tror hon har lite ont  i munnen då det är två stora kindtänder som snart är helt ute och så påverkas hon såklart av sömnförlusten när hon vägrar sova på nätterna. 
 
Igår var vi dock en sväng på Nova för att handla julklappar, men fastnade på det lilla lekstället de har där, så inga julklappar blev handlade. Däremot köpte vi korv och lekte, inte helt fel det heller. Vi körde sen för att handla och handlingen avslutades nog med det äckligaste jag varit med om någonsin. Tänker inte ens beskriva allt här, men kan bara säga bajskaos så förstår nog de flesta föräldrar, haha!
 
Vi kom iallafall hem och Fredrik tog över skruttan så jag kunde plugga. Vilket jag VERKLIGEN behöver. Inlämning på söndag och sen tenta nästa vecka och jag har inte ens öppnat boken än! Hej tidspress, dig har jag inte saknat. 
 
Natten inatt har också varit katastrof, Sienna hämtades in till vår säng strax innan två, då hon skuffade omkring innan hon precis höll på att somna. I exakt samma läge kissade hon och det läckte helt från blöjan. Hon var helt nerkissad, sängen var nerkissad och jag var nerkissad. Underbart. Fredrik fick byta på henne och jag bytte på mig själv och sängen. Sen ville hon såklart inte sova. Varför skulle hon liksom? Vi skulle väl gå upp, natten var väl slut? När hon sen långt om länge somnade så låg hon och sparkade på mig konstant. Det blev helt enkelt inte många minuters sömn för mig inatt.
 
Trött mamma - trött skrutta
 
 
Men nu till roligare saker. Vi har fått tiden till ultraljudet som ska göras för att se så allt ser bra ut inför insättning. På måndag är det dags! Jag är galet nervös och hoppas på att allt går bra. Då får vi förhoppningsvis också tid till insättning, om allt ser bra ut vill säga. Det är galet så verkligt det känns nu! 
 
Något som inte känns lika bra är de tabletter jag går på just nu. Progynon. Jag har ju berättat i tidigare inlägg att jag fått ångest av hormonerna, nu har nästa roliga biverkning kommit. Illamående. Bläää! Jag har idag mått sååå sjukt illa hela dagen att jag knappt fått i mig något att äta. Har tvingat ner lite banan och nu lite pirog, mest för att jag vet att det blir bättre när magen får lite mat i sig. Men det är inte kul. Fast blir jag nu gravid så kanske detta illamåendet är absolut ingenting emot det som komma skall, haha! 
 
Så, allt som allt så är det ju bra här. Allt rör sig framåt och jag är sååå taggad på ultraljudet på måndag!
 
Barn, Resan 2.0 | IVF, IVF 2.0, Progynon | | Kommentera |

Nattångest

Klockan är mitt i natten och jag borde sova. Jag har pluggat hela dagen och ska plugga hela morgondagen så sömn är välbehövligt. Men ändå så ligger jag här med ögonen vidöppna. Varför? Jo, jag ligger här med ett fruktansvärt ångestpåslag, så illa att jag är sjukt illamående. Jag hatar verkligen ångest, och att den kommer så fort mina hormoner är i gungning är inget jag är speciellt glad för. 

Det enda som kanske är positivt med detta är att tabletterna ju uppenbarligen har någon form av verkan på mina hormoner. Yay för det liksom! 

Så nu när jag ligger här i min ensamhet: har ni några bra tips på att hålla ångesten i schak? Kanske till och med mota bort den helt? 


(null)
Mitt sovrum, lika nattsvart som mitt sinne just nu. 

❤️
ADHD och Psykiskt mående, Barn, Just nu, Mobilblogg, Resan 2.0 | IVF, IVF 2.0 | | Kommentera |

Moody with a side of happy

Sådär, då har jag tagit två omgångar av mina små blåa piller. Jag hade igår fruktansvärd ångest, något som kommer lätt till mig när jag mixtrar med hormoner. Idag är det mycket bättre och jag är glad igen. Hur länge det sen kommer att vara är en fråga för en annan dag, haha! 
 
Jag har funderat lite på vad sjutton jag gett mig in på. Ena sekunden är jag sååå taggad, vill bara få bli gravid igen och ha en pyttebebis. Men nästa sekund är jag livrädd. Jag hade en pissig graviditet senast och trots att jag vet att den inte behöver bli likadan så kan den bli det. Den kan också bli värre (eller bättre), hur ska jag palla det? Speciellt med en liten virvelvind som helst vill att något händer heela tiden, som vill att mamma ständigt ska agera klätterställning eller bärare. I slutet av förra graviditeten gick jag på kryckor. Hur springer en efter en 1,5åring med kryckor? Förra graviditeten blev jag illamående från vecka 5. Jag kunde inte hålla ögonen öppna hur mycket jag än försökte när jag blev trött. Hur går det ihop med att ha busungen ensam hela dagarna? Och sen då. Tänk så blir det ännu en HNB, ännu en MiniMarodör. Hur orkar vi det? När dessa tankar kommer blir jag så rädd, hur fan ska vi rodda detta? 
 
Men sen tittar jag på bilder från när Sienna var mindre. Lyckan i våra ögon när vi tittade på vår nyfödda lilla spädis. Lyckan jag känner varje gång hon kommer springande och ger mig en kram, när hon väl vill gosa eller när hon gör något sött. Vår smarta, roliga, tuffa lilla tjej. Hur kan vi annat än vilja ha en sån till, hur jobbigt det än må vara? 
 
 
I slutet av förra graviditeten. Kryckorna ligger gömda i bilen och jag har så ont att jag vill gråta. Jag har inte sovit på flera veckor och jag mår illa så jag knappt vet var jag ska ta vägen. Men tänk att där inne var vår underbara lilla Sienna, vårt mirakel! 
 
 
❤️
Barn, Resan 2.0 | IVF, IVF 2.0 | | Kommentera |
Upp