Vår resa - del 13

(null)
Jag vill börja denna del av vår resa med att säga att mycket av det som kommer nu är äkta dagboksinlägg som jag skrivit under tiden allt har pågått. Jag kommer, om det behövs, att lägga till anteckningar som kan förklara eller dylikt om jag känner att det behövs. Är något otydligt så får ni absolut ställa frågor, antingen direkt här i inlägget eller privat. Jag har absolut inget emot att prata om detta och jag skäms verkligen inte för att jag sagt och gjort vissa saker som många säkert inte kan förstå då de inte själva varit i vår situation. 

Jag har inte redigerat något alls för att skydda mig själv. Däremot så har jag tagit bort delar som kan vara känsliga för andra, eller kanske saker som andra inte vill att allmänheten ska få veta. Många gånger har jag bara skrivit en initial, då är det för att personen inte vill bli nämnd i bloggen, något jag vill att alla accepterar. Jag kommer att hålla samma initial för samma person genom hela resans gång. Initialerna kommer inte att ha något med den verkliga personens namn att göra, utan kommer endast att utgå från när personen nämns. Första personnamnet som är borttaget kommer att få initialen A, nästa kommer att få B och så vidare. Jag hoppas att det inte ska ge allt för mycket besvär för er läsare. 

 

Jag hoppas också att ni kan bortse från eventuella stavfel, syftningsfel och liknande. Jag har redigerat bort en del, men jag vill inte ändra för mycket då det många gånger speglar hur jag känt i situationen, när orden bara rinner ur mig och tårarna gör det svårt att se. Då kan det vara svårt att bry sig om hur språket låter.

 

2016 fortsättning

 

 

2016-01-10

 

Dag sju med sprutor idag. Går ganska så bra även om Orgalutranen är lite smärtsam. Men idag var den inget jämfört med igår! Kommer ihåg att förra IVFen så tyckte jag inte själva sprutan var värst utan när innehållet spred sig. Denna gången tycker jag nog tvärt om, känns som att sprutan gör mycket ondare att trycka in än förra gången. Men kan såklart vara inbillning eller selektivt minne. Men, det spelar ingen roll hur ont det gör, in ska det, och förhoppningsvis blir det värt det denna gången! Är lite orolig över att de få biverkningarna jag märkt av innan typ helt försvunnit. Inte extremtrött, ingen huvudvärk och om det kniper i äggstockarna så är det så lite att det knappt märks. Förra gången vid denna tiden så hade jag inte heller några direkta biverkningar, och då fick jag bara ut tre ägg!! Håller tummarna att det ska gå bättre denna gången!! Imorgon är det dags för nästa vul. Hoppas nästan att jag inte får tid till äggplock än eftersom jag vill att äggen ska växa till sig ordentligt och bli riktigt många!! Usch, har nästan lite panikkänsla av tanken att detta också ska bli ett misslyckat försök utan befruktade ägg. Jag hoppas såklart att det inte blir så, men man vet såklart aldrig. Det är fruktansvärt jobbigt att man bara känner sig som en passagerare i detta, man styr inget för fem öre, läkarna har all kontroll tillsammans med typ slumpen eller ödet eller turen eller något. Eller kanske ens egen kropp, fast omedvetet så man inte kan styra det. Det är hela tiden så mycket som kan gå åt skogen som man inte kan göra något för att förhindra eller kontrollera, och man känner sig så maktlös! 


 

2016-01-11

 

Vul idag. Jag hade ganska så stora äggblåsor, men inte många. Tror där var ca sju stycken på mellan 15 & 17 mm. Sist när jag gjorde mitt andra vul (visserligen gjordes andra vul förra gången på sprutdag nio, och är på åtta idag) hade jag elva stora äggblåsor och fick ändå bara ut tre ägg. Det gör ont i hela mitt hjärta av rädsla att det ska gå på samma sätt denna gången! Hur ska jag klara det igen? Mitt hjärta brister mer och mer för varje bakslag!


Men jag försöker tänka positivt. Jag ska fortsätta spruta på ökad dos (går upp till 125 igen) och sen är det nytt ultraljud som gäller på onsdag. Preliminärt är äggplocket satt till fredag. Är där inte tillräckligt med äggblåsor hoppas jag att de låter mig spruta längre, även om de är rädda för överstimulering, vilket de är när man har många äggblåsor. Vilket jag har. Bara det att det verkar som att alla inte växer! 


Det gjorde rätt ont att trycka in sprutan idag igen, men det var inte så farligt efteråt när det spred sig. Sved lite, men la mig i ett bad och jag tror det hjälpte faktiskt. Känner inte av några biverkningar idag heller. Minimalt med knip möjligtvis, men inget annat. Hoppas det fortsätter så!!


 

2016-01-12

 

Gick bra med sprutorna idag också. Orgalutranen var smärtsam som vanligt, men det är bara att kämpa sig igenom det. Inga biverkningar förutom lite knip i äggstockarna, men inte särskilt smärtsamt eller mycket. Väldigt nervös för vad de ska säga på vul imorgon, det känns som att det inte är tillräckligt med ägg, och jag är livrädd för att de inte ska få ut många. Mitt hjärta brister bara av tanken att det inte ska fungera denna gången heller! Men jag måste försöka hålla mig positiv. Det finns inget jag önskar mer än att allt ska gå perfekt denna gången och sluta med en fullgången graviditet. Vill verkligen inget hellre här i världen! ❤️❤️


 

2016-01-13

 

Sådär, nu är äggplock inbokat. Jag hade fem äggblåsor på vardera äggstock, vilket är sämre än sist, men förhoppningsvis så ska där ändå vara ägg i fler. Så på fredag är det dags! Jag är verkligen jättenervös! Både på grund av risken att det bara är få ägg igen, och att inget ska bli befruktat, men också på grund av de sjuka smärtor jag hade sist jag var där. Detta trots att jag sa till dem att jag har problem med att smärtlindring och bedövning tar väldigt dåligt på mig. Och jag fick typ hur mycket som helst som ändå inte hjälpte. Men jag pratade med sköterskan idag och jag ska ha en annan person som sköter det denna gången. De byter in så jag får en sköterska som kan lägga annan medicin så jag ska få annan medicin direkt och förmodligen lägger de lite mer lokalbedövning också. Pratade med sköterskan som ska fixa allt sånt till mig och hon sa direkt att hon är mer generös med smärtlindring än kollegan jag hade sist, vilket är skönt. Är glad att de tar detta på allvar och ser till att jag får ordentligt direkt, speciellt som jag ofta har problemet att när jag väl fått ont så hjäper det inte hur mycket jag än trycker i mig. Så jag hoppas att det ska bli en lite mer behaglig upplevelse denna gången. 


Iallafall så kommer proceduren se ut på ungefär samma sätt som förra gången. Idag ska jag ta ägglossningssprutan (Otrivell) klockan 22.30. På fredag ska vi vara på plats klockan 07.30. Fasta innan gäller för båda, men jag får dricka vatten till klockan 06.00. Sen gör de Fredriks PESA/TESA 08.00 och mitt äggplock 10.30. Hoppas hoppas hoppas hoppas verkligen att detta ska fungera nu!!! Orkar inte med ännu en omgång av obefruktade ägg eller att det inte tar sig sen. Jag vill sååå gärna bli gravid!!!!!!!!!


 

Instruktioner inför äggplock nummer två

 

2016-01-13 (natt)

 

Tog Otrivellen 22.30 idag och det gick bra. Har lite huvudvärk nu och kan verkligen inte sova (01:10), men annars känns allt som vanligt. Jag blir nästan mer och mer nervös inför fredag, trots att jag försöker slappna av. Men det är inte det lättaste ska jag säga! Behöver verkligen sova nu, men det är svårt, jag är hyfsat trött, men ändå kan jag inte somna. Vet att jag hade samma problem förra gången. Vet inte om det beror på själva medicinen eller det är nervositeten, men det spelar ingen roll, irriterande är det iallafall! 


Har så himla konstig känsla dessutom. Till viss del längtar jag till äggplocket eftersom det är ett steg framåt. Samtidigt är det rätt smärtsamt, så på det sättet vill jag att det bara ska vara klart. Men efter äggplock är det risk för smärta och blödningar, och det längtar jag inte efter, så det hade jag också velat ha klart. Men då är vi genast inne på lördagen, dagen som vi riskerar att få beskedet att inga ägg är befruktade, och jag orkar inte höra det! Men om det nu skulle vara befruktade ägg så är nästa steg insättning. Det ska inte vara jobbigt alls vad jag hört, så där hade jag kunnat tänka mig att vara nu. Fast sen har man ju de sjukt jobbiga och nervösa dagarna fram till testdag där man bara väntar och väntar. De verkar sjukt jobbiga! Och risken för negativt test är ju alltid överhängande. Men sen om man testar positivt, då är man gravid! Fast samtidigt så har man flera veckors oroande över missfall fram till man är förbi vecka tolv. Sen kan man slappna av litegrann förhoppningsvis. Så där vill jag vara. Vecka tretton nästa tack! 


Det är jobbigt att längta och oroa sig på en och samma gång! 


 

2016-01-13 (02:00)

 

Sover fortfarande inte och har börjat få lite molvärk i nedre delen av magen, inte särskilt smärtsamt dock, men ungefär som man har innan mensvärken kommer igång. Dessutom måste jag vara väldigt försiktig när jag sätter mig ner, gör jag det för snabbt så är det smärtsamt. Är väl ägglossningen som drar igång antar jag! 

 

 

 

 

 

Tack för att ni tagit er tid att läsa såhär långt. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med när jag berättar om vår resa.

 

Och var inte rädda att höra av er om ni undrar över något, eller vill dela med er av era egna historier eller kanske bara har en tanke eller åsikt. Jag blir så himla glad när jag får höra från er.

 

 

 

 

Tidigare delar:

 

Vår resa - del 1
Vår resa - del 2
Vår resa - del 3
Vår resa - del 4 
Vår resa - del 5 
Vår resa - del 6
Vår resa - del 7
Vår resa - del 8
Vår resa - del 9
Vår resa - del 10 
Vår resa - del 11
Vår resa - del 12

 

Resan, Sofies essens | IVF, IVF - Försök 2, Resan 2016 | | Kommentera |

Lördag

Godkväll fina! Jag hoppas att er dag varit så bra! Jag kan inte förstå att det redan gått en vecka sedan vi sprang Toughest, en vecka som har gått i ett. Men nu har blåmärkena gulnat och träningsvärken gått över, så ikväll gick jag ut och sprang en runda. Sååå skönt men sååå jobbigt, haha!
 
Dagen har i övrigt varit jättebra, vi körde ut till Alnarpsparken där vi hade lite picknick och mys. Sienna levde loppan och kastade sig omkring i gräset, kravlade runt överallt och hittade en massa nya kompisar. Så galet härligt att vara så liten och få kompisar hur lätt som helst. 
 
 Promenad med pappa 
 
Sååå mycket bättre hon blivit på att gå!
 
Ny kompis är fantastiskt!
 
Sjukt ren unge. Men hur är det talesättet är? En skitig unge är en lycklig unge!
 
Tröttefisen
 
Hur kan någon vara så himla söt!?
 
När jag sen kom hem efter dagens löptur så hade Fredrik matat Sienna och nattat henne, så jag kunde ta ett låååångt skönt bad. Fantastiskt, vilken dag!
 
Vad har ni gjort idag? Har ni varit ute eller spenderat dagen inne idag? 
Allmänt, Familj, Föräldraledig, Sienna, Stunder, Vardag | | Kommentera |

Toughest 2018

Vilken dag vi har haft idag. Malmö visade sig från sin bästa sida denna lördag när det var dags för Toughest. 

Jag kan inte säga att jag fick en superbra tid. Jag klarade inte alla hinder och jag sprang inte hela tiden utan gick en hel del. Men för ett år sedan så gick jag på kryckor och Fredrik fick lyfta mina fötter när vi gick i trappor. För tio månader sedan födde jag barn och hade ett efterarbete som var fruktansvärt. Jag har inte sovit på många, många månader. Jag började löpträna i februari (första gången sedan sommaren 2016) och fick bryta två gånger på grund av skada och sjukdom. Ca 15 löppass har jag fått in. Men trots att detta så tog jag mig igenom, och även om jag idag är bitter över att jag missade en del och min tid var kass, så vet jag att jag imorgon kommer att vara sjukt stolt. 

(null)


I övrigt har dagen bestått av lek, mys och grillning i mina föräldrars trädgård där det var typ hundra grader varmt. God mat, god glass och goda jordgubbar behövdes verkligen! Nu är vi hemma efter en låååång dag och sömn är nu väldigt eftertraktat. Jag hoppas att er dag varit lika bra som vår! 


Dagens bästa: Att jag tog mig igenom Toughest! Min stora godispåse såhär efter är inte helt fel heller. Åh, och att vi redan anmält oss till nästa års lopp! 

Dagens sämsta: Det är nog dött lopp mellan allt vatten jag lyckades svälja på det stora vattenhindret, att jag bara nästan klarade det ena hindret, att jag fegade ur på ett annat och slutligen att en fågel bajsade på mig när jag nyss duschat!


Upp