Vår resa - del 10

 

Jag vill börja denna del av vår resa med att säga att mycket av det som kommer nu är äkta dagboksinlägg som jag skrivit under tiden allt har pågått. Jag kommer, om det behövs, att lägga till anteckningar som kan förklara eller dylikt om jag känner att det behövs. Är något otydligt så får ni absolut ställa frågor, antingen direkt här i inlägget eller privat. Jag har absolut inget emot att prata om detta och jag skäms verkligen inte för att jag sagt och gjort vissa saker som många säkert inte kan förstå då de inte själva varit i vår situation. 

Jag har inte redigerat något alls för att skydda mig själv. Däremot så har jag tagit bort delar som kan vara känsliga för andra, eller kanske saker som andra inte vill att allmänheten ska få veta. Många gånger har jag bara skrivit en initial, då är det för att personen inte vill bli nämnd i bloggen, något jag vill att alla accepterar. Jag kommer att hålla samma initial för samma person genom hela resans gång. Initialerna kommer inte att ha något med den verkliga personens namn att göra, utan kommer endast att utgå från när personen nämns. Första personnamnet som är borttaget kommer att få initialen A, nästa kommer att få B och så vidare. Jag hoppas att det inte ska ge allt för mycket besvär för er läsare. 

Jag hoppas också att ni kan bortse från eventuella stavfel, syftningsfel och liknande. Jag har redigerat bort en del, men jag vill inte ändra för mycket då det många gånger speglar hur jag känt i situationen, när orden bara rinner ur mig och tårarna gör det svårt att se. Då kan det vara svårt att bry sig om hur språket låter.

 

 

2015 forts.

 

2015-12-22

Var inne och kollade på apoteket för några dagar sedan för att se om jag fått recept att hämta ut till nästa omgång. Ingenting. Försökte ringa idag för att se till så att de skriver ut recept, men självklart hade de stängt på eftermiddagar. Så på det igen imorgon. Jag måste verkligen hämta ut innan det är dags, för tyvärr är det ibland ganska svårt att få tag i sprutorna och man måste många gånger beställa hem dem. Jag hoppas ifs att mensen dröjer lite till då de har stängt för äggplock v 52 och 53. Risken att man behöver plocka inom en vecka är ganska liten, men jag tror de vill vara på den säkra sidan och inte starta någon innan vecka 53, vilket innebär att den måste hålla sig borta till på måndag minst. Sen är det såklart mycket möjligt att de nekar en att börja för det är så många som söker just nu, men det kan jag inte påverka tyvärr. Som om jag kunde påverka när mensen ska komma! Nej, det är bara att hålla tummarna att allt ska klaffa! Och försöka få ett recept utskrivet imorgon istället. 

 

2015-12-22 kväll

Herregud, nu blir de i min ålder och yngre fyrabarnsföräldrar! Jaa, det här med rättvisa?? 😡

 

2015-12-23

Ringde in till RMC idag för att prata med sköterska om mitt recept bland annat. Telefontiden började 10.30 och pågick till 11.30. Exakt 10.30 ringde jag, fick plats sex i kön. De har den tjänsten att om man knappar in sitt nummer så ringer de upp när det är ens tur. Sagt och gjort, jag knappade in nummer, väntade på bekräftelse, la på luren och sedan väntade jag. Och väntade. Och väntade. Klockan är nu 11.55, telefontiden är slut sedan länge och ingen har ringt upp. Vet inte om jag ska vänta mig att de ringer trots att telefontiden är över eller inte. Annars får jag väl sätta mig imorgon och ringa, även om jag hade hoppats på att slippa allt som har med detta att göra över juldagarna. Tror ändå inte att jag får starta denna gången, känner hur mensen snart kommer att komma och tror det är för tidigt än för att kunna göra äggplocket. Vi får se, som alltid är det bara att vänta och se...

 

2015-12-24

Julafton idag.

Ingen ringde upp igår. Ringde igen imorse och hade bestämt mig för att vänta i kön. "Vi har ovanligt långa köer just nu. Knappa in ditt telefonnummer för att bli uppringd eller försök igen senare."

Seriöst!?!? Får inte ens chansen att sitta i kö!? En dag som julafton är barnlöshet jobbigt nog, men att bli motarbetad gör det inte lättare direkt. Jag hade velat kunna slappna av och inte tänka på något nu i dagarna! Men nej! Nu behöver jag vara livrädd för att få min mens eftersom jag inte kan starta då, och det är inte öppet på röda dagar, vilket det såklart är två i rad nu. Tack för det liksom! 😔

 

Kommentar

Jag kan inte med ord beskriva paniken jag kände vid denna tiden. Ingen medicin utskrivet och mensen kändes verkligen som om den var på väg. Tänk så skulle jag inte få medicinen i tid! Jag ville verkligen inte behöva vänta en menscykel till på grund av ett sånt misstag. Jag ville bara köra på, komma framåt och se att något faktiskt hände. Att inte stanna upp innebar att inte behöva tänka och bearbeta. Det innebar att kunna skjuta undan sorgen och oron och faktiskt kunna låtsas som om allting var som det skulle, om än bara för ett litet tag..

 

2015-12-24 (kväll)

Har haft en jättemysig julafton idag. Men jag känner verkligen hur mycket jag saknar att ha barn nu i jultider. Det är verkligen ett tomrum! Har dessutom sett hur var och varannan person lägger upp bilder på Facebook på sina barn i söta julkläder eller i tomtens knä eller bland alla klappar eller liknande. Det gör så ont att se, för jag vill ju så himla gärna ha just det! 

 

2015-12-28

Äntligen har de ringt upp! Dock trodde de jag ringt in för att börja spruta, stenkoll! Men nu är iallafall allt fixat, Gonal och Orgalutran ska skrivas ut under morgondagen och schema och foldrar skickas hem. Så skönt! Nu kan jag äntligen slappna av och hoppas på att mensen är på gång. 

 

2015-12-30

Gonalen är uthämtad nu. Orgalutranen hade de inte hemma, men de smsar när den kommit in så jag kan hämta den. Skönt att ha det klart, vill bara komma igång igen! 

2015-12-31

Känner att mensen verkligen är på gång. Håller tummarna för att den kommer en dag när det finns plats för mig! 

 

Bilder från denna tiden

 
 
 
Årliga besöket hos mormor och morfar har varit extra känsligt under åren som ofrivilligt barnlösa
 
 
Julklappsspelet 2015
 
 
 
Jag har en speciell hatkärlek för denna bilden. Jag tycker det är en bra bild på oss och på det sättet älskar jag den. Men samtidigt så ser jag så himla mycket annat. Jag ser min mage, förhatligt platt och tom. Jag ser fejkade leenden och jag ser allt vi saknar.
 
Min älskade stöttpelare, vad hade jag gjort utan dig? 
 

Juldagen 2015
 
 
 
Nyårsafton 2015
 

 

Kommentar

Där gick ännu ett år. Ännu ett år med motgångar, ännu ett år där jag inte blev gravid. Ännu ett år som kändes bortslösat. 

Julen 2015 var fruktansvärd. Vi var som sagt inte i närheten av att ha lyckats än, samtidigt som vi visste att människor som stod oss nära var gravida. Julafton firades helt utan barn, vilket kändes så fel, till jul ska det vara barn i närheten. Juldagen var där barn, men det var också jobbigt för då såg vi ju vad vi missade. Samtidigt fanns det ju saker som var bra också. Men tyvärr är det svårt att se dem när man är så uppe i sin sorg, när man känner att allt bara går emot en. Och samtidigt så är man så maktlös, vi kunde inte göra ett skit för att vi skulle bli gravida. Chansen att vi skulle bli det på egen hand var så liten att den räknades som obefintlig.

 

 

Tack för att ni tagit er tid att läsa såhär långt. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med när jag berättar om vår resa.
Och var inte rädda att höra av er om ni undrar över något, eller vill dela med er av era egna historier eller kanske bara har en tanke eller åsikt. Jag blir så himla glad när jag får höra från er.
 
Tidigare delar:
Resan, Sofies essens | IVF, IVF - Efter försök 1, Resan 2015 | |
Upp