Vår resa - del 9

Jag vill börja denna del av vår resa med att säga att mycket av det som kommer nu är äkta dagboksinlägg som jag skrivit under tiden allt har pågått. Jag kommer, om det behövs, att lägga till anteckningar som kan förklara eller dylikt om jag känner att det behövs. Är något otydligt så får ni absolut ställa frågor, antingen direkt här i inlägget eller privat. Jag har absolut inget emot att prata om detta och jag skäms verkligen inte för att jag sagt och gjort vissa saker som många säkert inte kan förstå då de inte själva varit i vår situation. 

Jag har inte redigerat något alls för att skydda mig själv. Däremot så har jag tagit bort delar som kan vara känsliga för andra, eller kanske saker som andra inte vill att allmänheten ska få veta. Många gånger har jag bara skrivit en initial, då är det för att personen inte vill bli nämnd i bloggen, något jag vill att alla accepterar. Jag kommer att hålla samma initial för samma person genom hela resans gång. Initialerna kommer inte att ha något med den verkliga personens namn att göra, utan kommer endast att utgå från när personen nämns. Första personnamnet som är borttaget kommer att få initialen A, nästa kommer att få B och så vidare. Jag hoppas att det inte ska ge allt för mycket besvär för er läsare. 

Jag hoppas också att ni kan bortse från eventuella stavfel, syftningsfel och liknande. Jag har redigerat bort en del, men jag vill inte ändra för mycket då det många gånger speglar hur jag känt i situationen, när orden bara rinner ur mig och tårarna gör det svårt att se. Då kan det vara svårt att bry sig om hur språket låter.

 

 

 

2015 forts.

2015-11-11

Såg ännu en Facebook graviditet igår. Blir så ledsen när jag ser att många av mina gamla klasskamrater har både ett, två och tre barn. Jag tycker faktiskt att det skulle vara vår tur nu! Jag är fullt medveten om att livet inte är rättvist, och förstår att det inte kan vara det, men just nu tycker jag faktiskt att jag har fått nog av orättvisor i mitt liv. Hur mycket kan en enda människa bära? Det är tur jag har Fredrik, Emma och Charre att prata med, mina finaste vänner, annars hade jag blivit galen! ❤️

 

Kissarna tröstar alltid när jag är ledsen 

 
 

 

2015-11-12 

Ibland gillar jag att leka tänk om leken med mig själv. Det har jag altid gjort, tittat tillbaka på exempelvis dåliga vägval i livet och föreställt mig hur det hade sett ut om jag valt annorlunda. Jag gör det fortfarande ganska ofta, men nu för tiden handlar det nästan alltid om samma sak. "Tänk om vi blivit gravida direkt när vi började försöka. Då hade vi...". Ikväll låg jag och tänkte på att om vi blivit gravida direkt så hade vi nu haft en liten kiddo som snart skulle fylla två! Det är helt sjukt när man tänker på det. Vi hade kunnat ha en liten tvååring tultande här hemma. Varje gång jag tänker på det så brister mitt hjärta, och jag kan ändå inte låta bli att tänka på det! Samtidigt tänker jag på alla månader som gått, varje gång jag insett att det inte fungerat, hur mitt hjärta krossats varje gång och för varje misslyckade så försvinner en liten bit av mitt hjärta, försvinner tillsammans med det barn som kunnat bli... 

 

 

2015-11-14

Fan! Lyckades glömma att jag inte får bada och kom på det efter mitt andra dopp i havet när jag var och vinterbadade. Så jävla smart! Är livrädd för infektion nu, men pratade med doktorTanja och hon sa att risken var väldigt liten vilket lugnade mig. Får väl hålla koll så jag inte märker av något. 

 

 

2015-11-16

Sådär, nu kom blödningen. Första blödningen efter äggplocket räknas tydligen inte som mens så denna får man inte starta på, men nästa så kör vi igång igen. De sa att blödningen skulle komma efter två-tre veckor, kom idag efter elva dagar, men min kropp brukar inte göra som läkare säger. Nu ska jag bara genomgå denna smärtan (ganska kraftiga menssmärtor just nu) och sen ladda om inför nästa blödning och därmed förhoppningsvis nästa IVF start! 

 

 

2015-11-30

Idag känner jag mig som världens största svin. Lillebror ringde tidigare idag och berättade att de nyligen fått veta att de är gravida. Och jag faller direkt i en djup brunn där jag bara kan tänka "helvetes jävla skit, de har varit tillsammans kortare tid än vi har försökt bli gravida. Var fan är rättvisan i denna jävla fucking världen???". Jag vet att det inte är sådär jättefint att tänka på mig själv just nu, men jag kan inte hjälpa det. Jag ville vara först. Jag ville vara före min sex år yngre bror. Och i allt detta jävla självömkande försöker jag vara stark och tänka att det är faktiskt inte jag som är det viktiga just nu. Men hur mycket jag än försöker så är man själv alltid först i sin värld. I sin jävla värld som bara är ett sjukt helvete ibland. 

 

 

2015-12-07

De senaste dagarna har jag mått fruktansvärt dåligt. Jag har inte haft ork att göra något och när jag tvingats så har jag brutit ihop totalt efteråt och mått ännu sämre. Idag hade Fredrik fått tips av skolpsykologen på hans jobb om psykologer som hon kunde rekommendera, så imorgon ska jag höra av mig till dem. Förhoppningsvis kan jag äntligen hitta någon som jag känner funkar. Behöver verkligen det just nu när jag mår som jag gör. Inte bara pga IVF utan en massa annat skit som är jobbigt. 

 

 

2015-12-13

Idag läste jag någon som skrev till en tjej som går igenom IVF. Hon skrev till den här kvinnan att: "njut nu innan ungarna kommer". Och ja, hon visste om IVF då tråden handlade om det. Hur jävla okänslig får man vara? Seriöst, jag fattar att det kanske inte var illa menat, men som IVFare hade jag aldrig velat höra det! Speciellt inte under pågående IVF, när så mycket står på spel och så mycket känslor och hormoner är i gungning. Jag brukar annars inte vara känslig för att folk säger dumma saker, för jag antar att de inte vet bättre, men detta slog verkligen an en stäng hos mig av någon anledning...

 

 

2015-12-15

Varje gång någon outar sin graviditet, vare sig det är personligen eller på Facebook, någon nära eller ytligt bekant, så krossas mitt hjärta. Idag var det ännu en som jag gått i skolan med. Väldigt många av de jag gick i grundskolan med, i samma årskull, har fått både ett, två och tre barn. Och jag går och hatar varje jävla dag som vi får vänta. Varje. Jävla. Dag!!! 

 

Bilder från denna tid..

Jag försökte verkligen springa ifrån all smärta under denna tid. Det gjorde vi nog båda två faktiskt. Vi försökte att lyxa till livet lite extra med luncher på restaurang minst en gång i veckan, vi sparade inte in på något. Jag tror vi båda behövde ha något som dämpade sorgen. Vi förberedde oss för ännu en jul utan barn och utan att vara gravida. Julen har alltid fruktansvärd under vår barnlängtan. Den är ju så otroligt associerad med barn och det blir då mer påtagligt att vi inte har några. 

Sushi - en lunchfavorit
 
Julbak hos svärföräldrarna
 
 
 
 
 
 
Kortspel och myskväll hos mina föräldrar
 
 
Som sagt, under denna tid försökte vi nog mest springa ifrån verkligheten, den verklighet där vi just förlorat vårt första försök utan att det ens kändes som om vi hade fått en chans. Vi träffade vänner och familj, vi tränade och spelade matcher, vi gick på dejter och hade mysiga hemmakvällar. Men trots att vi försökte glömma så fanns sanningen alltid där, som en tagg i hjärtat som gör sig påmind när man minst vill det..
 
 
 
Tack för att ni tagit er tid att läsa såhär långt. Jag hoppas att ni vill fortsätta följa med när jag berättar om vår resa.
Och var inte rädda att höra av er om ni undrar över något, eller vill dela med er av era egna historier eller kanske bara har en tanke eller åsikt. Jag blir så himla glad när jag får höra från er.
 
Resan, Sofies essens | IVF, IVF - Efter försök 1, Resan 2015 | |
Upp